Robin, den stora stygga traktorn och trädgårdsmassakern

”Åh vilken underbar dag det är, man får vara som man är och ändå leva tillsammans.” Sjöng Robin med glad röst när han hoppade upp ur sängen och tog på sig kläderna denna tidiga morgon. Ja varför var Robin så glad för? Var det för han hade blivit väckt av ett telefonsamtal för tredje dagen i rad? Nej, iallafall inte enbart. Han var mest glad för att han skulle få klippa gräs och göra andra roliga saker i trädgården.

Så han sprang ner till köket för att äta lite frukost. Lite ljustbröd och yoghurt med honungspuffar det är vad riktiga män äter. Sånt där grovtbröd och A-fil med fibermüsli är för 08:or och 08 wannabe's, tänkte Robin. Efter en god och stadig frukost så tog Robin på sig sina arbetsskor och plockade fram radiokåporna. Man måste ju se ut som en man, förklarade Robin för hunden som tittade på honom med beundran i blicken.

Väl ute så gick Robin direkt ner till sin gamla vän gräsklipparen för att kolla hur det var med honom. Han startade som om det aldrig varit vinter utan som att det bara hade gått en vecka sedan han var igång senast. Jasså du är lika glad som jag för att det är vår och vi får klippa gräset igen, skrattade Robin. Men du är ju halt på ena hjulet det måste vi fixa innan vi kan börja, sa Robin. Han ledde ner gräsklipparen till ”luftfyllarmakapären” för att tanka i luft i hjulet. Väl där nere upptäckte han luftslangen som hängde lite slarvigt på väggen och tänkte att det här måste vi göra nått åt. Så han gick och hämtade hammare och spik och spika upp den slangen. Nu när jag ändå har grejer framme så kan jag fixa den där stegen pappa prata om tänkte Robin.

När Robin var färdig med alla små bestyr så tanka han i luft i däcket på gräsklipparen. Nu är du klar för att börja klippa gräs. Är du sugen? Frågade Robin gräsklipparen. Självklart! Sa gräsklipparen och hoppade av förtjusning. När Robin och gräsklipparen åkte runt och klippte gräset så såg Robin en massa stubbar som stod i trädgården. Hmm de där kanske man ska ta bort tänkte Robin.

Två timmar senare när gräsklippningen var klar så hade Robin bestämt sig. Stubbarna ska bort! Men jag kan inte putta ner dem för hand, iallafall inte den som är ca 4 meter hög och 1meter i diameter. Så han tog mot till sig för att gå och fråga den stora stygga traktorn om hjälp.

Vad vill du!? Frågade den stora stygga traktorn men sin grova basröst när Robin öppnade dörren till hans hem. Jag skulle behöva hjälp med att ta bort några stubbar i trädgården hemma och jag tänkte att det finns väll inte nått som du inte rår på. Förklarade Robin. HAHAHA, där sa du ett sanningens ord min gosse. Klart jag ska hjälpa dig hoppa in i hytten. Du behöver inte vara rädd för mig, jag är bara stygg mot sånt som står i vägen och gör motstånd. Det mullrande skrattet från traktorn hördes fortfarande i Robins huvud när han hoppa in.


När dom kom hem till trädgården igen så visade Robin vilka stubbar det var som skulle bort. Se det som klart sa traktorn och började sätta igång. Han puttade lite här och gruffsa lite där. Snart så var alla stubbar uppe och traktorn tog en pause. Robin stod och kolla på den stora stora stubben som var ca 4meter hög och 1meter i diameter. Den bara ramla... sa Robin och tittade på traktorn som nickade tillbaka med ett leende. Nej nu är jag trött sa traktorn, nu åker jag hem och sover. Tack så mycket för hjälpen sa Robin och vinkade glatt till traktorn när han åkte hemåt.

Jag är också trött jag ska nog gå in och sova jag med. Men först måste jag äta nått jag är hungrig som ett svin tänkte Robin.

THE END